Love at first sight - kap 3

Oscars perspektiv
- Tjenare allesammans! ropade jag
Omar och Felix sprang fram och gav Ogge och mig varsinn brohug.
- Mår du bättre nu Mickis?
- Sure, bara att det är en jävla nål i armväcket, sa hon och såg lite äcklad ut.
Alla började skratta innan vi gick fram till hennes säng.
- Så, när får du åka här ifrån? frågade jag och kollade på henne snabbt.
- När jag vill... Så nu? log hon.
- MCDONALD'S HERE WE COME! Omar såg väldigt nöjd ut.
 
Felix perspektiv
- Fyra big mac, fyra sprite och... En mcchicken och en cola om jag kommer ihåg rätt, sa jag och kollade på Mickis.
Hon nickade på huvudet och log stort.
- Du kom ihåg.
- Självklart! Ni kan gå och sätta er så kommer jag med maten, sa jag och pekade på ett bord lite längre bort.
Jag tog emot maten och gav kvinnan i kassan pengar och började gå mot bordet där alla satt och pratade.
- Varsågod, varsågod, varsågod, varsågod & varsågod! sa jag och delade ut hamburgarna och drickorna innan jag satte mig ner.
 
Mickis perspektiv
Jag satt och njöt av min burgare men jag avbröts snabbt av några skrikande tjejer, jag suckade snabbt men jag visste att jag behövde stå ut med det här nu när Felix är känd.
- Hej fooers! Vi hinner tyvärr inte göra så mycket just nu eftersom Felix bästis är här... sa Oscar och gjorde en ledsen min.
- Men en bild var kan ni väl få... Ni är ju så några, sa Omar och log snällt.
Felix, Omar, Oscar och Ogge gjorde sitt och sedan satte de sig ner igen.
- Sorry Mickis, sa Omar och kramade om mig lite snabbt.
Jag tvekade först men jag kände mig tvungen att krama tillbaka.
Efter den härliga kramen så kändes det skönt att jag kramade tillbaka.
 
När vi hade suttit ner i en halvtimme så kände vi att vi skulle gå hem.
- Hejdå, sa jag snabbt och kramade om alla förutom Felix, jag skulle ju faktiskt bo hos honom.
Jag log mot Omar och han log snabbt tillbaka och blinkade med ena ögat, jag kände att jag fick gåshud, så jag satte på mig hjälmen och sa till Felix att vi skulle åka.
När moppen hade satt igång så vände jag mig om och vinkade åt killarna.
 
Omars perspektiv 
Jag sa hejdå till Ogge och Oscar innan jag åkte iväg på min moppe raka vägen hem till mig.
Hjälmen la jag på köksbordet innan jag gick in på mitt rum och la mig på sängen.
Jag funderade på Mickis. Hon var så söt, och tänk att jag hade den turen som fick krama om henne.
Jag tog fram min mobil och messade henne.
"Heej! Saknar diig, och har tråkigt :( Vill du göra något? <3" skrev jag innan jag la mobilen på magen.
 
 
 

Love at first sight - kap 2

Mickis perspektiv
Jag kände hur jag började rodna, så jag bara kollade på Felix så att ingen skulle märka något.
- Ska vi bara stå här eller? viskade jag diskret till honom. 
Han nickade snabbt innan han gjorde en gest åt killarna.
Alla gick ut till vardagsrummet och började äta popcorn medan jag stog kvar i hallen. Jag var helt borta, Omar och Oscar såg så konstiga ut, inte för att jag har träffat dom förut... Var Omar så jämt? Bara skriker ut att jag är hans. Tankarna bara forsade.
Tillslut orkade jag inte mer, allt blev svart...
 
Felix perspektiv
Alla pratade och var glada medan jag undrade vart Mickis tog vägen. 
- FELIX! hörde jag henne ropa.
Jag sprang snabbt fram till hallen, och där låg hon ... Det såg ut som om hon hade svimmat. 
En tår rann ner från min kind, men jag torkade snabbt bort den. Jag ropade snabbt på killarna, dom hörde säkert att det hade hänt något eftersom jag hade gråten i halsen.
Bara efter 2 sekunder så stog alla där och såg helt chockade ut. 
- Jamen gör något då! sa jag snabbt, jag kunde inte hålla gråten inne. 
Tårarna bara forsade som floder.
 
Ogges perspektiv
Jag var helt chockad, Mickis hade svimmat och Felix grät som om han aldrig hade gråtit förr.
Omar tog upp sin mobil ur fickan och ringde 112.
- Tack Omar, sa Felix och kramade om honom lite snabbt. 
 
Alla hade satt sig ner på golvet när vi började höra sirener. 
- Vilka ska åka med? frågade en rödhårig kvinna.
Felix räckte upp handen och sa att Omar också skulle följa med.
- Vi kommer efter er, sa jag snabbt och kollade på Oscar för att få en bekräftad blick. 
 
Mickis perspektiv
- Vart är jag? skrek jag.
Jag hörde bara fotsteg emot mig och helt plötsligt var Felix bredvid mig.
- Du är på sjukhus, sa han och log snällt.
- Jaha... Varför? Svimmade jag? sa jag förvirrat.
Felix berättade allt som hade hänt och jag blev väldigt chockad.
- Är Omar här? frågade jag snabbt.
- Omar, kom hit, ropade Felix och så småning om stog Omar också bredvid mig.
- Tack så sjukt mycket, sa jag och öppnade min famn så att jag kunde krama om honom.
Han såg lite förvånad ut men han böjde sig ner och började krama mig, det kändes bra, sjukt bra. 
Jag log och gav honom en snabb puss på kinden. 
 
Omars perspektiv
- Varför pussade du mig? viskade jag i hennes öra.
- Kramen kändes bra, så... Varför inte? sa jag och log stort.
Jag skrattade till innan jag fick världens största leende på läpparna.
- Tro inte för mycket nu. Men ja, kanske, sa jag och log. Wow vad hans leende smittar av sig.
Felix harklade sig snabbt för att få oss at sluta.
- Ehm, vart är Oscar och Ogge? frågade Mickis.
- Jag tror att de ko... jag avbröts av två bekanta röster.
Mickis, jag och Felix vände sig om för att se vilka det var.
 
_______________________________________________________
Hoppas att ni gillade kapitlet och SPRID!!!! Jag har inte så många läsare, och jag kommer inte vara lika motiverad att skriva om det inte är någon som läser, haha.
 
 
 
 
 

Love at first sight - kap 1

Mickis perspektiv
Jag klev snabbt av tåget för att jag var så ivrig över att träffa Felix, min bästa vän som jag inte har sett på säkert 1 år nu.
Men jag stannade snabbt upp, jag har inte tänkt på att han är känd nu. Han kanske kommer vara helt annorlunda nu, kanske längre, kanske snyggare. Vad vet jag... Mina tankar avbröts av att jag kände en hand på ryggen. 
Jag vände mig snabbt och där stog Felix.
- FELIX! utbrast jag.
- TJENARE MICKIS! skrek han nästan innan han kramade om mig.
Jag kramade tillbaka, hårt och länge. Gud vad jag har saknat hans kramar.
Jag kände en tår rinna ner från min kind, men jag orkade inte torka bort den.
 
Felix perspektiv
Jag släppte taget om henne och såg en tår rinna ner från hennes kind. 
Det var som en reflex, jag torkade snabbt bort den och log sedan stort.
- Gud vad jag har saknat dig, sa jag och pustade ut.
- Jag har saknat dig sjukt mycket, log Mickis
- Kom så går vi och träffar mina broes, sa jag och log.
Hon nickade snabbt och vi började sedan gå mot Ogges hus, där vi alla skulle träffas.
 
Oscars perspektiv
Äntligen skulle vi få träffa tjejen som Felix har pratat om i flera veckor nu. Hon heter tydligen Mickis. 
- Ogge, kan du fixa popcorn innan de andra hinner komma? frågade jag snabbt
- Sure bro, svarade han innan han gick in i köket. 
Jag tog upp mobilen och gick in på vine för att göra en video. 
"Tja guys! Är i OG:s hus med Omar, väntar på Felix och hans bestie."
Jag suckade lite tyst innan jag la upp den.
- En skål med popcorn till er, sa Ogge och skrattade lite.
- Amen fint ska det va, skrattade Omar och kastade upp ett popcorn i luften, som småning om hamnade i munnen. 
Alla började skratta, men vi avbröts av att dörren öppnades. 
- Tja guys! hörde man Felix ropa.
Omar jag och Ogge sprang till dörren för att få se tjejen.
 
Ogges perspektiv
Omar och Oscar stog och gapade som jag vet inte vad, medan jag var helcool när jag skulle gå fram och skaka hand.
- Ogge, sa jag och räckte fram min hand.
- Mickis, sa hon och började skaka min hand. 
- Och.. Eh, det här är Omar och Oscar, sa jag och pekade på dom.
 
Omars perspektiv
Jag visste inte vad jag skulle göra, jag var rak som en jävla pinne. 
- HON ÄR MIN! fick jag ur mig, jag kände mig ganska nöjd, så jag gjorde ett hånflin mot Oscar.
Mickis började bara skratta, sen kollade hon på Felix.
- Nej, inte än. Det har bara gått 30 sek liksom, hon ska bo hos mig hela sommarlovet och sedan åker hon tillbaka till Göteborg, sa Felix.
Både jag och Oscar suckade. 
Men jag tänker inte ge upp, jag fick fjärilar i magen varje gång jag kollade på henne och blev helt knäsvag.
________________________________________________________________
Förlåt för dåligt kapitel, men hade ganska brottom! :)